Bästa bollen som någonsin hörts

I kväll håller den anrika tennisjournalistföreningen Grus & Gräs ett av två årsmöten under året.

Om jag tillåts vara lite humoristisk här, så gör jag en koppling till en sann historia som utspelade sig för många år sedan i Båstad, då två journalister hade fått lite för mycket innanför västen.

I boken Tennis off the record – som jag författade tillsammans med Svenskans eminente terrier Jonas Arnesen och Magnus Norman – beskrev vi händelsen så här:

”För många år sedan hade några journalister ´slagit läger´ i villa Zetas lilla intima rum på gaveln som vetter ut mot centercourten i Båstad. Öppnar man rutan har man fri sikt ned till banan och kan följa spelet.

Herrarna befann sig i ett minst sagt besvajat skick efter en gedigen konsumtion av högprocentiga drycker. Ingen av de närvarande i rummet brydde sig av begripliga skäl speciellt mycket om det som utspelade sig nere på banan inför tusentals begeistrade åskådare. De hade fullt upp med sina flytande bestyr.

Men uppståndelsen dånade nere från centercourten och efter en makalös bollduell brakade applåderna loss med ovanligt hög decibelstyrka.

När tystnaden åter igen hade brett ut sig, hördes en fylleskrovlig röst inifrån rummet:

´Det var den bästa boll jag någonsin hört.´”