Henrik Källéns "avhopp"

Jag vet inte riktigt om jag är överraskad över att Henrik Källén ska sluta som generalsekreterare i Svenska Tennisförbundet.

Det kom lite plötsligt, utan större förvarning och utan det sedvanliga tissel av skvallerkaraktär som inte sällan brukar föregå den här typen av besked.

För två–tre år sedan hade jag blivit mindre överraskad om Henrik Källén hade valt att gå eller fått sparken när kritiken mot honom var stenhård från många håll efter hans utrensning av personal inom förbundet.

Henrik Källén tillträdde sin tjänst som generelsekreterare inom SvTF hösten 2007. Han kom då till ett idrottsförbund med en ekonomi i fritt fall, ett förbund som riskerade att gå i konkurs, vilket hade inneburit att RF hade tagit över och Svenska Tennisförbundet blivit satt under förmyndare.

Alla beslut hade då fattats ovanför huvudena på tennisfolket och det hade blivit svårt/omöjligt att bedriva någon central och förbundsstyrd tennisverksamhet i landet.

Enligt Henrik Källén visste inte ens styrelsen hur illa ställt det var med det ekonomiska läget i det egna förbundet.

Även den nytillträdde generalsekreteraren Källén har erkänt att han i det närmaste blev chockad över det akut prekära läge som rådde i det förbund inom vilket han skulle börja arbeta.

I en intervju jag gjorde med honom för ungefär två år sedan påstod han:

”I det läget har man två val: antingen ger man upp eller så kavlar man upp ärmarna och sätter igång och jobbar. För mig var det en självklarhet att jobba vidare för att vi skulle ta oss ur de svåra problemen. Jag hade trots allt varit med om värre saker under mitt långa yrkesliv.”

Enligt flera kritiker gick Källén för hårt fram när han bantade personalstyrkan med en tredjedel och såg till att en del internationella tävlingar på svensk mark ströks ur kalendern.

Allt för att pengar skulle sparas.

”Jag uppfattas säkert som känslokall av många och det förvånar mig inte om det snackas en del skit bakom ryggen på mig i tennis-Sverige. Men vi var helt enkelt tvungna att sanera ekonomin. Annars hade vi i dag inte kunnat bedriva någon tennisverksamhet längre”, motiverade han sina och förbundets beslut i Tennismagasinets intervju.

Tidigare under det året hade magasinets krönikör Jonas Arnesen skrivit att Källén borde träda åt sidan för någon ny kraft efter att ha åstadkommit det han var tillsatt att göra: att få ordning på ekonomin.

Oavsett vad man tycker om Henrik Källéns insatser som generalsekreterare ska man ha klart för sig några saker:

* Han lyckades få ordning på plus och minus, vilket i dag möjliggör för förbundet att både bedriva verksamhet och att göra en del nysatsningar.

* Under hans tid har man fått på plats en del nya utbildningar, bland annat en ny tränarutbildning.

* Han lyckades trots en del motstånd ute i landet genomföra Regionaliseringen.

* Under det senaste året har antalet internationella tävlingar på svensk mark ökat markant, både på herr- och damsidan.

Självklart är de här åtgärderna inte enbart är hans förtjänst, men med en inkompetent generalsekreterare vid rodret hade förbundet knappast kunnat förverkliga detta nytänkande.

Jag vet inte varför Henrik Källén slutar – om det beror på att han självmant kliver åt sidan eller om det rent av är så att styrelsen har entledigat honom från tjänsten.

I bästa fall får frågorna snart sina svar.